Självmord är den vanligaste dödsorsaken bland ungdomar mellan 15-24 år. Totalt dör 1500 personer varje år till följd av självmord. Det innebär att var sjätte timme tar någon sitt liv. Det är tre gånger fler än de som dör i trafiken varje år.

Vi vet hur man skall släcka bränder, vi vet vad vi skall göra när någon faller i en vak, vi kan hjärtlungräddning, men vad gör vi när någon säger ”Jag skall ta mitt liv”?

Kristdemokraterna i Landstinget Gävleborg har för några år sedan aktualiserat frågan genom att ställa kravet inom hälso- och sjukvården, att personer som omhändertagits inom vården för självmordsförsök alltid får psykiatrisk bedömning och vård. Där finns också kravet, att personal, anhöriga och allmänheten får utbildning om riskfaktorer för suicid.

Allas möte med ungdomar i kris kan bli avgörande för ett helt liv. Vi måste bli bättre i mötet med den psykiska ohälsan bland ungdomar och arbetet för suicidprevention. Regeringens mål är tydligt, vi måste jobba mot en nollvision när det gäller suicid. Här måste alla krafter till och inte minst måste folkbildningens kompetens i ämnet efterfrågas.

InK

   Antalet sjukskrivna i Gävleborgs län - var 5434 i dec 2006  och var 2970 i dec 2009. En minskning med 45% !!

Antalet förtidspensionärer i Gävleborgs län - var 20655 i okt 2006 och var 17327 i jan 2010. En minskning med 16%.

..

Den nya sjukförsäkringen har visat sig ge människor hjälp och stöd för att hitta vägar tillbaka till arbetslivet. Varje människa har fått utgå från sina egna förutsättningar.

Vi har fått en trygg, säker och hållbar sjukförsäkring som omfattar alla. Den som är sjuk och inte kan arbeta ska alltid känna trygghet och ha ett gott skydd. Vi har fått en aktiv rehabilitering med hjälp och stöd tillbaka till arbetet för dem som orkar och kan.

När alliansregeringen tillträde i oktober 2006 var över en halvmiljon människor  beroende av sjuk- och aktivitetsersättning och 140 personer om dagen förtidspensionerades.

-Alliansen skapar trygghet för den enskilde

-Alliansen erbjuder många vägar till ett friskt och aktivt liv

-Alliansen stärker skyddet för svårt sjuka

..

   InK

   Konkurrensverket ger Alliansregeringen bra betyg i en ny rapport. Det har blivit bättre för patienterna efter vårdvalet.

Förutom möjlighet för patienter att själva välja primärvårdsenhet, har tillgängligheten ökat och bemötandet blivit bättre. 

Inte mindre än 181 nya vårdenheter har tillkommit i Sverige eller godkänts för etablering sedan vårdvalssystem infördes i landstingen. Det är en ökning med 19 procent. Dessutom erbjuder många vårdenheter utökade öppettider. Patienten står i centrum mer än tidigare, och bemötande och kundservice har fått större uppmärksamhet.

Reformen har varit framgångsrik...

...och på Socialdemokraternas kommun- och landstingsdagar i Stockholm smider man planer på att efter valet ha makten i 160 kommuner och i alla landsting.

Återgång till tidigare praxis - mera väntrum!!

   Det växande problemet med bakterier som är motståndskraftiga mot antibiotika är välkänt. Varje år dör minst 25000 människor i Europa av detta. Ändå förblir WHO passivt. Detta påpekade Folkhälsoministerna Maria Larsson, när hon talade vid WHO´s årliga veckokonferens i Genéve. Här finns alla 193 medlemsländer, där förutom budgetfrågor även olika hälsofrågor diskuteras.

–WHO-länderna antog en resolution för att ta tag i problemet 2005. Men frågan har bara tynat bort...I resolutionen, som drevs av Sverige, står att WHO ska ta en ledarroll, se till att övervakningssystem upprättas och att regelbundna återrapporteringar om antibiotikaresistens görs från medlemsländerna. Det enda som hänt är en tunn återrapportering 2007 ...efter detta har det varit mol tyst.

– Detta är en akut fråga och ett av våra största framtidshot. Vi kan snart stå inför ett förfärligt scenario där barn med vanlig lunginflammation inte kan botas. Vi riskerar att hamna tillbaka i tiden före penicillinet, sa Maria Larsson.

Tillsammans med andra länder försöker Sverige nu pressa WHO att prioritera antibiotikaresistensen.

–Frågan måste högt upp på agendan och vi manar WHO att komma med en återrapportering nästa år. Utan WHO är det svårt att få en rimlig internationell aktivitet.Folkhälsoministern påpekade också att det bara finns en halvtidstjänst på WHO-högkvarteret för antibiotikaresistens, och att det saknas pengar för att agera.

WHO:s finansieringssystem är ohållbart. Drygt 80 procent av medlen är öronmärkta. Det finns nästan inga resurser för att genomföra beslut som fattats av WHO-länderna.

InK

   Häromdagen blev vi påminda om familjens betydelse - Internationella familjedagen - 15 maj.

Familjen är samhällets viktigaste byggsten. Här finns vår viktigaste solidaritetsskola. Det är här respekt, ansvarstagande, kärlek och trygghet odlas. Sådana egenskaper som ger förutsättningar för ett gott liv och som ytterst formar vår gemensamma framtid.

Vi kristdemokrater vänder oss emot politiska pekpinnar och allra mest när det gäller familjen. Där om någonstans ska politiken göra halt. Men i den rödgröna verktygslådan finns tvärtom hårdare tag, mer tvång och kvotering.

Trots att svenska folket säger nej och åter nej till att tvångsdela föräldraförsäkringen vill de rödgröna minska friheten ytterligare. Av alla riksdagens partier finns det bara ett som konsekvent hävdar föräldrars rätt att själva och utan politisk inblandning få fatta beslut som rör deras vardagsliv,....nämligen Kristdemokraterna.

InK  

   Idag uppmärksammas Folknykterhetens dag över hela Sverige. Enligt beräkningar från Folkhälsoinstitutet växer vart femte barn upp i hem med föräldrar som dricker för mycket och upplever oro. Det handlar om minst 400 000 barn som är i behov av trygghet. Sångerskan Jessica Andersson har i sin bok delat med sig av sin uppväxt med en alkoholmissbrukande mamma. Att komma hem till ett hus där dammsugaren var igång signalerade trygghet. Att mamma dammsög innebar en paus från alkoholen.

Att växa upp i en miljö med missbruk innebär ofta oro och otrygghet. Barnen kan ha bevittnat eller utsätts själva för våld, de skäms för föräldrarnas beteende eller får ta ett överdrivet stort ansvar för föräldrar och syskon för att familjens vardagsbestyr ska fungera.

Förutom det lidande som drabbar ett barn som växer upp med missbrukande föräldrar vet vi av forskning att dessa barn löper fem gånger högre risk än andra barn att själva hamna i missbruk och kriminalitet. För att förhindra framtida missbruk och kriminalitet måste barn som idag växer upp med missbrukande föräldrar uppmärksammas och nås med särskilda insatser.

Många kommuner har gruppverksamhet för de barn som de kommer i kontakt med, i bästa fall ett hundratal barn per år. Men det betyder att de allra flesta barn som växer upp i missbruksmiljöer inte nås av några insatser alls.

De kommunala insatserna måste förstärkas – gärna i samarbete med ideella organisationer. En allmänt högre kunskap och beredskap hos alla som arbetar professionellt med barn till exempel förskollärare, fritidspedagoger och skolpersonal behövs också.

Vuxenvärldens rädsla för alkoholism bland kollegor, grannar eller de egna barnens kompisars föräldrar behöver motas i grind. De flesta vuxna sticker huvudet i sanden när de kommer till alkoholism eller missbruk hos någon de känner. Även när de ser och vet att barn far illa i större eller mindre utsträckning. Detta dubbla svek känner barnen och deras tillit till världen försvagas ytterligare.

Mammor och pappor tror ofta att deras barn inte märker om de är påverkade av alkohol. Men så är det inte. Generellt tycker barn att det är obehagligt när deras föräldrar dricker. När föräldrarnas beteende ändras känner de inte längre igen mamma eller pappa. Det finns därför goda skäl för alla föräldrar att fundera över hur alkoholvanorna uppfattas av barnen.

Vi kristdemokrater ger barn som växer upp i miljöer med missbruk en röst. Vår familjepolitik och restriktiva alkoholpolitik gör deras vardag bättre. Vi vill att färre barn ska ha en klump i magen, liksom den unga Jessica Andersson, på vägen hem.

..

   InK

   Socialminister Göran Hägglund (KD) är kritisk till att vården ofta är sen med att rapportera in allvarliga misstag. Han ska nu diskutera hur problemen ska lösas.

– Man måste hitta någonting som gör att vården blir mer aktiv i att inrapportera i tid. Hur det exakt ska se ut vet jag inte men det är något som vi behöver tänka igenom, säger Göran Hägglund till DN.

Han tror däremot inte att det finns någon ovilja att hitta felen och att sedan rapportera dem. Men han är bekymrad över att det tar så lång tid.

 

– Lex Maria är inte fritt valt arbete, det är en lag som ska följas.

Tanken är att sjukvården ska lära av varandra och att arbetet ska ske med högt tempo. Annars riskerar allvarliga händelser att inträffa på nytt.

– Här kan man inte vara annat än kritisk. Lex Maria finns av ett skäl och det är att man ska kunna definiera farliga händelser i vården. Går det för lång tid glömmer man och kan inte göra en så bra redovisning som när det är någorlunda färskt i minnet.

Vilka konsekvenser tror du att de försenade anmälningarna får?

– Att man helt enkelt får en sämre bild av vad som hänt. Säkerheten för den enskilde blir sämre och vi kan inte dra nytta av lärdomar från misstag.

..

Idag beräknas andelen personer som avlider pga bristen på patientsäkerheten i svensk hälso- och sjukvård till några tusen personer. Alldeles för hög siffra. Inte en dag för tidigt att något görs.

InK

  

Anm: Lex Maria är det vardagliga namnet på 6 kap. 4 § i lagen (1998:531) om yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område, som innebär att vårdgivare har skyldighet att till Socialstyrelsen anmäla om en patient i samband med hälso- och sjukvård drabbats av eller utsatts för risk att drabbas av en allvarlig skada eller sjukdom. Bakgrunden till namnet är den incident 1936 då fyra patienter på Maria sjukhus i Stockholm avled till följd av felbehandling då de injicerades med desinfektionsmedel istället för med bedövningsmedel.