Häromdagen blev vi påminda om familjens betydelse - Internationella familjedagen - 15 maj.

Familjen är samhällets viktigaste byggsten. Här finns vår viktigaste solidaritetsskola. Det är här respekt, ansvarstagande, kärlek och trygghet odlas. Sådana egenskaper som ger förutsättningar för ett gott liv och som ytterst formar vår gemensamma framtid.

Vi kristdemokrater vänder oss emot politiska pekpinnar och allra mest när det gäller familjen. Där om någonstans ska politiken göra halt. Men i den rödgröna verktygslådan finns tvärtom hårdare tag, mer tvång och kvotering.

Trots att svenska folket säger nej och åter nej till att tvångsdela föräldraförsäkringen vill de rödgröna minska friheten ytterligare. Av alla riksdagens partier finns det bara ett som konsekvent hävdar föräldrars rätt att själva och utan politisk inblandning få fatta beslut som rör deras vardagsliv,....nämligen Kristdemokraterna.

InK  

   Idag uppmärksammas Folknykterhetens dag över hela Sverige. Enligt beräkningar från Folkhälsoinstitutet växer vart femte barn upp i hem med föräldrar som dricker för mycket och upplever oro. Det handlar om minst 400 000 barn som är i behov av trygghet. Sångerskan Jessica Andersson har i sin bok delat med sig av sin uppväxt med en alkoholmissbrukande mamma. Att komma hem till ett hus där dammsugaren var igång signalerade trygghet. Att mamma dammsög innebar en paus från alkoholen.

Att växa upp i en miljö med missbruk innebär ofta oro och otrygghet. Barnen kan ha bevittnat eller utsätts själva för våld, de skäms för föräldrarnas beteende eller får ta ett överdrivet stort ansvar för föräldrar och syskon för att familjens vardagsbestyr ska fungera.

Förutom det lidande som drabbar ett barn som växer upp med missbrukande föräldrar vet vi av forskning att dessa barn löper fem gånger högre risk än andra barn att själva hamna i missbruk och kriminalitet. För att förhindra framtida missbruk och kriminalitet måste barn som idag växer upp med missbrukande föräldrar uppmärksammas och nås med särskilda insatser.

Många kommuner har gruppverksamhet för de barn som de kommer i kontakt med, i bästa fall ett hundratal barn per år. Men det betyder att de allra flesta barn som växer upp i missbruksmiljöer inte nås av några insatser alls.

De kommunala insatserna måste förstärkas – gärna i samarbete med ideella organisationer. En allmänt högre kunskap och beredskap hos alla som arbetar professionellt med barn till exempel förskollärare, fritidspedagoger och skolpersonal behövs också.

Vuxenvärldens rädsla för alkoholism bland kollegor, grannar eller de egna barnens kompisars föräldrar behöver motas i grind. De flesta vuxna sticker huvudet i sanden när de kommer till alkoholism eller missbruk hos någon de känner. Även när de ser och vet att barn far illa i större eller mindre utsträckning. Detta dubbla svek känner barnen och deras tillit till världen försvagas ytterligare.

Mammor och pappor tror ofta att deras barn inte märker om de är påverkade av alkohol. Men så är det inte. Generellt tycker barn att det är obehagligt när deras föräldrar dricker. När föräldrarnas beteende ändras känner de inte längre igen mamma eller pappa. Det finns därför goda skäl för alla föräldrar att fundera över hur alkoholvanorna uppfattas av barnen.

Vi kristdemokrater ger barn som växer upp i miljöer med missbruk en röst. Vår familjepolitik och restriktiva alkoholpolitik gör deras vardag bättre. Vi vill att färre barn ska ha en klump i magen, liksom den unga Jessica Andersson, på vägen hem.

..

   InK

   Socialminister Göran Hägglund (KD) är kritisk till att vården ofta är sen med att rapportera in allvarliga misstag. Han ska nu diskutera hur problemen ska lösas.

– Man måste hitta någonting som gör att vården blir mer aktiv i att inrapportera i tid. Hur det exakt ska se ut vet jag inte men det är något som vi behöver tänka igenom, säger Göran Hägglund till DN.

Han tror däremot inte att det finns någon ovilja att hitta felen och att sedan rapportera dem. Men han är bekymrad över att det tar så lång tid.

 

– Lex Maria är inte fritt valt arbete, det är en lag som ska följas.

Tanken är att sjukvården ska lära av varandra och att arbetet ska ske med högt tempo. Annars riskerar allvarliga händelser att inträffa på nytt.

– Här kan man inte vara annat än kritisk. Lex Maria finns av ett skäl och det är att man ska kunna definiera farliga händelser i vården. Går det för lång tid glömmer man och kan inte göra en så bra redovisning som när det är någorlunda färskt i minnet.

Vilka konsekvenser tror du att de försenade anmälningarna får?

– Att man helt enkelt får en sämre bild av vad som hänt. Säkerheten för den enskilde blir sämre och vi kan inte dra nytta av lärdomar från misstag.

..

Idag beräknas andelen personer som avlider pga bristen på patientsäkerheten i svensk hälso- och sjukvård till några tusen personer. Alldeles för hög siffra. Inte en dag för tidigt att något görs.

InK

  

Anm: Lex Maria är det vardagliga namnet på 6 kap. 4 § i lagen (1998:531) om yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område, som innebär att vårdgivare har skyldighet att till Socialstyrelsen anmäla om en patient i samband med hälso- och sjukvård drabbats av eller utsatts för risk att drabbas av en allvarlig skada eller sjukdom. Bakgrunden till namnet är den incident 1936 då fyra patienter på Maria sjukhus i Stockholm avled till följd av felbehandling då de injicerades med desinfektionsmedel istället för med bedövningsmedel.

   Sjukvården har dålig koll på äldre patienters medicinering. Det skrivs ut för mycket, i fel doser och vid fel tillfällen.

Resultatet blir onekligen ökat lidande och ökade kostnader för samhället. Gamla människor är ofta stora medicinkonsumenter. 20% av de över 75 år tar tio eller fler olika läkemedel. Medicinerna "tar ibland ut varandra" och orsakar biverkningar som i sin tur resulterar i att patienten måste läggas in på sjukhuset.

Med regeringens hjälp har nu landstingen i Sverige anställt extra personal - apotekare. Allt för att förbättra dokumentationen och informationsöverföring mellan läkare och patienter.

Patienterna måste också våga fråga, våga ifrågasätta...Om läkaren vill skriva ut ett nytt läkemedel, fråga om det verkligen behövs och om det går ihop med alla övriga mediciner man tar.

InK

   De rödgrönas löfte om "miljardregnet över Sverige" - likt ett vattenfall - kan börja granskas. De första fakturorna skickas till Norrland och Landsbygdssverige. De föreslagna bensinskattehöjningarna och kilometerskatten träffar mitt i glesbygden. Men alla ska ju med. Förmögenhetsskatten drabbar jobben genom att driva ut kapital som skulle investeras, villaägare och växande företag. Bara miljardärerna verkar slippa undan.

InK

   Motion

Till Hofors Kommunfullmäktige
Sommarjobb för skolungdomar

   När den vise pekar på månen tittar idioten på fingret. Med den liknelsen förklarade Martin Denz, president för European Health Telematics Association (EHTEL) svårigheterna som väntar för att övertyga alla om nyttan av e-hälsa och nyttan av ICT i framtidens sjukvård.

- Gamla strukturer förändrar ingenting. Därför står vi inför en stor utmaning, att skapa en helt ny design för all service inom hälso- och sjukvården i Europa, menade Denz.

ICT står för informations- och kommunikationsteknologi.  Med en åldrande befolkning, färre i arbetsför ålder och fler som botas från sjukdomar måste radikala förändringar till stånd om framtidens hälso- och sjukvård ska klaras. En stor del av lösningen stavas just ICT.
 ...

- Hela organisationer måste göras om, betonade Denz och visade en bild av Johannes Gutenberg, tryckarkonstens fader.

- Hans uppfinning förändrade världen och demokratiserade tillgången till kunskap. Det innebar en revolution. De som tidigare ägt kunskapen, och därigenom makten, kunde inte längre hemlighålla den. Människor kunde själva läsa vad som exempelvis stod i Bibeln och inte blint lita på vad någon annan sa om vad som var rätt eller fel.

Industrin tvingas till förändringar.

- Det måste även hälso- och sjukvården som också är en industri.

Men att ändra invanda mönster och hela organisationer är inte det lättaste.

- Det är en stor utmaning ledarskapsmässigt. Förespråkarna av det gamla brukar protestera. Men dinosauriernas tid är ute. Det handlar om evolution. Vi måste införa ett nytt och bättre hälsosystem med hjälp av ICT.

Ändringar av system leder till fördelar för vissa och förluster för andra.

- Men nyttan för patienterna, medborgarna, är det viktiga. Med ICT kan vi skapa en säkrare och bättre sjukvård som dessutom reducerar kostnaderna.

Samarbete över gränserna är också någonting som Denz förespråkar liksom individens rätt till kontroll över sina sjukhusjournaler.

- Personligen vill jag ha kontroll över mina hälsodata. Jag vill också veta vem som har tillgång till dem och vilka som använder dem, säger Martin Denz.

Framtidens sjukvård kommer också att leda till förändringar för läkarkåren.

- De kommer att bli hälsocoacher för sina patienter.

Nyckelorden för framtidens sjukvård är, enligt Martin Denz, kontinuitet, samverkan, kommunikation i kombination med bibehållen säkerhet.

...

Något att ha i åtanke i pågående valrörelse i Gävleborg, eller?

InK